Japps så kan man kanske sammanfatta läget härhemma...
Började ju så bra när vi kom hem från bb på Tisdagen förra veckan. men sen på Onsdagen kom "bomberna" med hög feber och frossa/svettningar om vartannat :-(
När bvc var här på torsdagen satt jag och torkade svetten i pannan samtidigt som jag huttrade.. med STEN hårda bröst som var typ 3 st större än normalt !!!
Torsdag em fick jag en tid inne på amningshjälpen och där visade hon mig hur jag mjölkade ur förhand och då släppte det rejält så det var inte mjölkstockning som tur var !
På Fredagen fick jag en tid för klippning hos min favoritfrisör som jag gått länge hos och hon utbrister "nämen detta födelsemärket bakom ditt öra har vuxit massor ju sen du var här sist" jo det stämmer, det har jag med märkt men inte tatt så allvarligt på eftersom jag trott att den växt pga alla hormonerna som jag haft i mig under graviditeten...  ;-( nu tyckte hon bestämt att jag måst undersöka mig noga hos en hudspecialist. Jag med mammahormonerna började ju genast grubbla en massa över detta och scener spelades upp i mitt huvud på att det va ngt HEMSKT i mig som växte å växte :-( den helgen va ingen skoj helg !!
Va till specialistläkargruppen i Måndags och hon där sa att nej, detta var (precis som jag trott) alla hormoner som fått den att växa, samt att den var godartad och såg ut precis som den skulle, och det var tydligen väldigt vanligt och den skulle minska igen efter att jag slutat amma/pumpa ur.
SÅÅÅÅÅÅ LÄTTAD åkte jag hem igen !!!!
Sen i Tisdags eftermiddag gick vi alla en KORT svänga till lekplatsen här i området (ca 100m totalt). framme där fick jag såååå ont i nedre delen av magen, det började inanför höftbenen och strålade/krampade inåt buken. Kunde precis ta mig hem igen och hemma låg jag bara i sängen och grät för jag kunde inte göra ngt annat :-( :-( Ringde in till förlossningen och de hänvisade mig bara till vårdcentralen...HUA !! Uffe ringde då till 112 för han såg ju hur förbaskat ont jag hade. Ambulansen kom och jag fick morfin liggandes i sängen. (hade som tur var urpumpat i frysen till Milogubben) sen kunde jag ta mig till båren de hade med sig å de bar ut mig till ambulansen. Morfinet verkade MYCKET snabbt och smärtan försvann på studs !
De körde in mig till gynakuten i växjö och där var jag fortfarande darrig av morfinet och fick ta massa prover. De kom inte underfund va de va för fel. in kom en gynläkare och gjorde en gynundersökning inkl vul. men allt såg jättebra ut därinne ( inga rester i livmodern eller cystor på äggstockarna tex) Men de va INGET skoj med en sån undersökning 1 vecka efter förlossningen kan jag säga !
Sen när morfinen gått ur kroppen fick jag såååå megaont igen !! Kunde nästan inte stå upp och nästan ropade efter smärtstillande !!!
Fick en supp i ändan och efter ca 30 min började den verka och himmelriket öppnade sig kändes det som !!! Jag låg där på en säng och somnade nästan en liten stund.
Efter ca 3 timmars vilande där på sängen kom läkaren in igen och klämde lite på magen och sa att det troligen var ngn slags inflammation eller infektion i magen nånstans...... vart kunde han inte säga :-(
Fick medicin att ta hemma i morgon innan apoteket öppnat och sen ska ja käka 2 st olika mediciner i en vecka flera ggr/dag.
Uffe å grabbarna va ju hemma (onödigt att de åkte med in tyckte jag hehe) å nu va kl 23,30. Så efter att ha telefonerat med Uffe så tog jag en taxi (sjukresor) hem igen. Natten bestod av ont i magen (fick med mig en supp hem åsså som jag tog framåt morgonkvisten) och sitta inne hos max som sov oroligt.
Hahaha en skoj sak mitt i allt eländet: Max kommentar när han såg de köra ut mig på båren
"mamma ska du ta ut en bebis till nu ????"

Nu mår jag bättre och har bara lite träningsvärk i magen kvar efter allt krampande...suck  va ska komma härnäst tro ? detta va ju tiden som man skulle må sååå bra och mysa hemma alla 4 !!!!!!!